Nu har det gått ett år sedan jag publicerade ett inlägg på mitt mål. Jag döpte inlägget till SPÄNNANDE. Det var kortfattat och innehöll inget krav på träning eller prestation. Det var helt enkelt en bild på vad min tanke var. Det var ett startskott!
Några dagar senare hade jag minsann förhoppningen om att det skulle bli ett SJUJÄKLA BRA träningsår. Det blev det ju, men det hade jag ju ingen aning om då.
Efter bara en månads träning belönade jag mig med nya träningstights och skor. Skorna kom jag senare att ångra. De passade inte min fot, trots att jag beställde samma modell som innan. Men där och då var det bra motivation 🙂
Jag har slagit några rekord på vägen. Mitt största och viktigaste mål var ändå att hålla igång träningen. Och det har jag klarat med råge kan jag säga såhär ett år senare 🙂 Mitt resultatmål gick dock i stöpet. Målet var 1 mil under 60 minuter. Resultatet blev 60 minuter OCH 11 sekunder… 11 JÄ..LA sekunder. Stör mig fortfarande.
Jag hade ett halvårsinlägg oxå. Med lite pepp och tankar. Och jag hade rätt… 2015 BLEV MITT ÅR.
Jag har fått känna på den underbara känslan av RUNNERS HIGH. Det borde alla få känna på! Tänk om alla fick känna det och inse vad träningen kan göra. Då kanske fler skulle komma igång?!
Löpning är dock inte bara en dans på rosor. Man har Ups and downs. I Slutet av Juli hade jag en otroligt jobbig träningsperiod. Tror jag var lite överansträngd och stressad faktiskt. Loppet skulle ju snart gå av stapeln.
Jag fick lov (ja… vissa saker måste man faktiskt göra… Sådeså… ) att köpa nya skor och lite kläder och mera skor… och nån jacka sådär 🙂 och lite mera kläder 🙂 Säga vad man vill om ytlighet, men lite nya kläder kan göra mycket för motivationen!
Sedan kom det stora målet Midnattsloppet med tillhörande Racereport.
Hösten har sedan flutit på bra med otroligt skönt flyt i träningen. Ingen press ingen stress. Ta dagen som den kommer. Fånga dagen som man säger 🙂
Ett år har gått nu! På pricken…